Jag är absolut inte någon sån där whiskytönt, alls...

Jag vill inte heller skryta men... Ja, ni har hört det förut här, här och här. Sofistikerat. Stilsäkert. Njutbart. Manligt. Och stundtals drygt. Kvarteret Skatan gör det här riktigt bra.

Johan Glans är en av mina absoluta favoriter. Han är dessutom väldigt lik en som jag känner. Som därmed har möjlighet att få en lite extra skjuts på roligheterna, lite extra Glanshumor kan man säga. Själv ser jag ut som Henrik Dorsin. Det är verkligen inget att skratta åt.

Inspirationen till detta inlägg kommer från B.Bryhnja i vars inlägg det insinueras och nämns namn som naturligtvis inte har något med verkligheten att göra.